Get Adobe Flash player

Mars

Onsdagen den 2 april

I morgon börjar högskolan på allvar för mig. Jag har skaffat mig böckerna och anmält mig till kursen, skrivit ut dokument och liknande. Jag har förberett mig så gått det går för högskolan igen.  Tittat i lagboken och försökt läst lite om kursen i sig. Skrivit ut och läst dokument som ligger på black board. Jag har verkligen behövt den här tiden de senaste dagarna för att ställa om och förbereda allt så att det jag inte är oförberedd på det som drar i gång på allvar i morgon.

Det är tungt att gå tillbaka och försöka blicka framåt när det enda jag vill göra är att dra tillbaka tiden och leva om de sista två dagarna och göra om en hel del saker.  Det första jag skulle göra annorlunda är att tvinga läkarna att undersöka, lägga in Emil på sjukhus för observation och ge pencilin. Jag vill inte blicka framåt utan Emil.

Jag kommer aldrig att bli hel utan Emil. Det kommer alltid att fattas en bit av mig. Han var min första och kanske enda son jag någonsin kommer att få och han är inte längre med mig.

Sorgen är så otroligt jobbig att ta sig igenom. Det är som om någon gröpte ut en bit av mig hjärta och slängde bort det, likt en nål i en hö stack. Jag kommer aldrig att få biten åter. Dagarna går förbi utan att jag är med. Jag har den känslan att jag står och ser på när alla runt omkring mig går vidare med jag står kvar på samma ställe fortfarande och stampar. Jag sitter fast och kan inte ta mig loss, det är som om att låset är låst och någon har gömt nyckeln för mig. Jag måste hitta nyckeln för att kunna låsa upp låset så jag kan ta mig vidare utan Emil.

Nyckeln i sig är det som gör att jag vill ta mig vidare i livet. Det som skulle kunna göra att jag orkar fortsätta i livet utan min son Emil. Jag har inte hittat nyckeln ännu, men hoppas att en tillbakagång till högskolan är en bit på väg. Det är grymt jobbigt att börja läsa igen, men det är något jag måste ta mig igenom på ett eller annat sätt nu. Jag måste ge det en chans.

2008-04-02

Torsdagen dem 20 mars

Det var ett bra tag sedan jag uppdatera denna blogg. Det har varit jobbigt att leva efter begravningen. Begravningen skall väl vara ett avslut på Emils liv? Men om jag inte vill att det skall finnas något avslut? om jag inte vill släppa taget då? Vad gör man då? Jag har varit på graven några gånger. Titta till och satt en lykta där med ett gravljus i. Jag har varje gång fått tanken att, nä nu tar jag spaden och gräver jag upp graven. Tar upp Emil ur kistan och tar med honom hem igen. Jag vill inte att Emil skall ligga där i en kall kista när han kan få vara inne i värmen med oss, hans familj.
 
Jag är sjukskriven till den 31 mars, efter det så skall jag försöka gå tillbaka till högskolan och mina vänner där i Bollnäs Grupp 2. Jag saknar er tjejer skall ni veta.
 
I påsk är det bara Johan och jag. Tjejerna är hos sin pappa. Thelma fylller 6år på lördag den 22 mars, henne firar vi på riktigt på måndag efter  att hon  och hennes systrar kommit hem från deras pappa.

2008-03-20

 

2009-03-05 22:09:24 : admin